Den svenska travsporten vill vara en sport som är tillgänglig för alla människor och som är inkluderande. Målet är att alla ska känna att de kan vända sig till travsporten och känna att den är som en varm kram, eller som ett varmblodigt sto. Helt enkelt något som man kan känna sig accepterad inom och där alla får vara med på sina egna villkor. Oavsett bakgrund eller kön.
I Sverige så finns det i skrivande stund ungefär 90 000 varmblodiga travhästar och 10 000 kallblodiga travhästar i vårt avlånga land. Den uppskattningen har Jordbruksverket och organisationen Hästnäringens Nationella Stiftelse tagit fram gemensamt. Av de cirka 100 000 hästarna som behärskar travet så räknar man vidare med att ungefär 18 000 är i träning. Det finns även ponnyer som kan trava, nämligen cirka 1 100 ponnyer (inte ”ponnys” som man ibland kanske skriver, ponnyer är korrekt form i plural). När det gäller ponnytravet så är alla raser tillåtna men de vanligaste raserna är Gotlandsruss och Shetlandsponny.
Travsporten både exporterar och importerar hästar. Importen sker till Sverige och exporten sker ut från Sverige till andra länder. Om man tittar på så kallade definitiva importer och exporter så räknar man inte med de hästar som skickas till Sverige eller skickas utomlands tillfälligt för träning eller för avel.
Sverige importerade år 2015 hela 545 hästar och exporterade betydligt fler, nämligen 700 hästar. Siffrorna för året därpå, år 2016, var ungefär detsamma när det gällde exporten. 711 hästar exporterades. Däremot så steg importen lite mer, från 545 hästar år 2015 till 584 hästar år 2016. Ingen enorm skillnad kanske, men en ökning som är betydligt mer avsevärd än när det gäller ökningen på exportsidan.
Svensk travsport går att beskriva både i siffror och med ord. Travet ärr en bred publiksport och det beror ju delvis ganska mycket på all vadslagning som sker runt hästarna och hästsporten, i synnerhet travsporten. Man kan även tävla och betta pengar på galopprace men travet är mycket mer populärt och etablerat, hästarna tävlar så gott som året om, trots bitande kyla på travbanor långt norrut. Det finns travbanor på många håll i Sverige. En av de mer kända travbanorna är kanske Solvalla? Andra populära travbanor där det regelbundet tävlas i trav är till exempel Axevalla, Mantorp och Åby, för att nämna några fler.
Som aktiv inom travsporten så kan man vara verksam inom olika roller. Som tränare så försöker man träna hästarna till att bli bättre. Kuskens jobb är att vara med bakom hästarna och under själva racen när man låter hästarna löpa, eller snarare trava. Kusken rider egentligen inte på hästarna i odets rätta bemärkelse utan sitter istället bakom den travande hästen i en liten sulky med hjul på. Därifrån kan kusken sen piska travhästen riktigt rejält på upploppet, vilket ju är en smula grymt om man tänker efter. Om man istället är med i galopptävlingar och rider på själva hästens rygg är man inte kusk utan istället ryttare, och det kan vara ganska farligt att tävla i galopp om man ramlar av hästen.
Bli först med att kommentera